Om Getinge

Getinge – mellan hav och skog

flygbild_200

I Suseåns dalgång, mitt emellan Halmstad och Falkenberg ligger Getinge – ett charmigt industrisamhälle med blandad bebyggelse. I Getinge finns förskolor, skola årskurs F-9, bibliotek, folktandvård, vårdcentral och apotek. Det kommersiella utbudet består bland annat av livsmedelsbutik, bensinstation, bank, inredning- och blomsteraffär, kiosk, pizzerior med mera.


 

 

 

 

 

 

getingeab_200

Getinge Group, världsledande tillverkare av medicinteknisk utrustning har en av sina produktionsenheter på orten. Här finns även Getinge Infection Control AB, Getinge Sverige AB som säljer till och servar den svenska marknaden samt Getinge International AB som säljer till agenter och distributörer världen runt. Getinge AB har varit börsnoterat på Stockholmsbörsen sen 1993 och Getingegruppen har för närvarande cirka 15500 medarbetare i över 40 länder.

 

 

 

 

 

 

getingebadet_200

I samhället finns flertalet föreningar. Som boende på orten har du dessutom tillgång till ett stort utbud av fritidsaktiviteter såsom fotboll, tennis och bowling. Sommartid finns möjlighet till bad utomhus i det fina Getingebadet.

 

 

 

 

 

[hr style=”single”]

Historik

Getinge kyrka byggdes i början av 1100-talet. Byn byggdes sedan upp kring kyrkan och Göteborgsvägen. Så förblev Getinge till slutet av 1800-talet. Första fasta skolan kom 1848. Ny skola byggdes1882, det som nu är Getinge församlingshem.

År 1886 var järnvägen klar och det började rulla tåg mellan Halmstad och Falkenberg. Den första stinsen hette Wollter, i efternamn, farfar till skådespelaren Sven Wollter. Med järnvägen följde också en företagsetablering på orten. Olander Larsson tillsammans med Olof Nilsson startade 1897 Hallands Frökontor. Efter något år inledde Olander Larsson och Adolf Larsson tillverkning av lantbruksredskap och i början av 1900-talet startade de tillsammans Getinge Tegelbruk. År 1904 registrerades Olander Larsson Getinge Mekaniska Verkstad som aktiebolag.

Här följer resan med Getinge Mek. Verkstad från starten 1904 till nutid:
Efter alla lantbruksredskap blev tillverkningen av vindmotorer och hästskobroddar en mycket stor försäljningssuccé, flera miljoner broddar levererades till Ryssland. Som mest arbetade ett hundratal människor med tillverkningen av broddar. Även vindmotorerna, som bland annat användes för att pumpa vatten, var en succé och företaget tillverkade och monterade dessa över hela landet och även utomlands. Företaget hade vuxit så fort att  Rudolf Böös anställdes som VD. Dessvärre drog inte Olander Larsson och Rudolf Böös jämnt. Vid 1917 års bolagsstämma i januari försökte Rudolf Böös ta över makten i företaget men misslyckades och blev efteråt uppläxad av Olander Larsson. Emellertid fick Olander Larsson, som inte hade haft riktig koll på sina aktier, problem vid en extra bolagsstämma samma år. Då han hade använt sin aktier till att betala bland annat en del hantverkare med hade han därmed förlorat majoriteten i bolaget och fick 519 röster mot Böös 520. Han förlorade därmed företaget och tog detta väldigt hårt.

Tyvärr var inte Rudolf Böös speciellt framgångsrik och 7 år senare, 1924, återstod endast 16 personer mot de 70 vid övertagandet och konkursen var ett faktum. Här kunde resan tagit slut men Götabanken tog över som ägare. Carl Steen anställdes som försäljningschef. Han tog genast fram nya produkter. 1930 hade han en affärskontakt i Skåne, Herr Engberg, som hade börjat tillverka ångkokgrytor. Steen köpte tillverkningen  och anställde Engberg som verkstadschef och storköksförsäljningen igång på allvar.
Steen köpte företaget 1935.
År 1950 hade företaget över 200 anställda. Tillverkningen av autoklaver hade då kommit igång. Samhället utvecklades snabbt. Kommunen byggdes medborgarhuset, hyreshus, och ett 40-tal villor till försäljning. Ny skola. Nytt äldreboende. Getinge hade fyra livsmedelsaffärer samt flera övriga butiker.

Alla produkter blev inte lyckade, bl.a. en diskmaskin med den “geniala” lösningen att disken skulle snurra runt inuti,  blev till en “porslinskross” och en spannmålstork lyckades inte trots en utvecklingskostnad på ca 1 miljon kr.

1957 avlider Carl Steen och ny ägare blev Steens brorsdotter Sonja Odelberg och hennes man Nils Odelberg skötte driften.
1964 byggdes ny fabrik. Hösten samma år blev Electrolux ny ägare.
1989 Nya ägare Rune Andersson & Carl Bennet
1997 Carl Bennet ensam ägare.

Koncernen har idag över 15500 medarbetare i över 40 länder.

(Tack till Bo Bengtsson / Getinge hembygdsförening)